”Vårt pass till paradiset”- Globala målen och katolska kyrka efter två år Chikezie Onuoha 25 september 2015 kom världens länder överens om 17 mål och 169 delmål fram till år 2030 som ska hjälpa oss utrota extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. Med beslutet har världens länder åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. De kallas för Agenda 2030 eller Globala målen för hållbar utveckling. Det är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som någonsin antagits för att vi tillsammans ska kunna uppnå en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling till år 2030. Dessa mål berör oss alla och vi kan alla göra något. ”Du har alltid de fattiga med dig …” (Mark 14: 7), profetiska bibliska ord som presenterades för oss av Jesus Kristus och avslöjar mänsklighetens oförmåga att ta itu med de som lever utanför statliga skyddsområdet. Påven Franciskus i sin angelus reflektion for Världsdagen för de fattiga den 33 söndagen sade att de fattiga är vårt pass till paradiset: ”Där finner vi i de fattiga närvaron av Jesus, som, trots rik, blev fattig (2 Kor 8: 9). Av den anledningen är det i dem i sin svaghet en ”frälsande kraft” närvarande. Och om de i världens ögon har lite värde, är det de som öppnar för oss vägen till himlen, de är vårt ”pass till paradiset”. Utrotning av fattigdom är en evangelisk plikt för alla kristna. Att älska de fattiga innebär att bekämpa alla former av fattigdom, andlig och materiell. Trots påven Franciskus engagemang för fattigdomsbekämpning och utvecklingsarbete finns det vissa som har kalla fötter i kyrkan gällandet stödet till globala målen. Vissa emotsätter sig formuleringar och språket som används i några av dessa mål särskilt tre och fem som ger tillgång till en obegränsad sexuella och reproduktiva och kallar till integrering av reproduktiva hälsa i nationella strategier och program. Vår kristen tro lär oss att varje människa har rätt till ett värdigt liv. Därför att utrota fattigdom i världen är mänsklighetens största moraliska, politiska och ekonomiska utmaning och en förutsättning för fred, stabilitet och hållbar utveckling. Skriande orättvisor föder en värld som förblir otrygg inte bara för de fattiga men också rika och stater. I detta ljus, ligger det i allas intresse att skapa en rättvisare värld. För trettio år sedan, den 17 oktober 1987, var fader Joseph Wresinski medveten om detta, att fattigdom är kränkning av en människas rättigheter och därför bildade ett ”Call to Action” (ATD), på trappan i en park utanför Paris, Frankrike, där 100 000 personer stod i solidaritet med de offer som lever under de svåraste förhållandena i varje samhälle. Helt tomt är en ekonomisk lösning från förnedrande, inaktiverande verkligheten att leva i extrem fattigdom. Fem år efter det ”Call to Action” antog Förenta nationerna den ”Internationella dagen för utrotning av fattigdom”. Den 17 oktober varje år föds det här engagemanget som beskrivs i ord av fader Wresinski vid FN känd som ”den internationella dagen för utrotning av fattigdom. Kyrkan och stiftet har alltid engagerat sig i globalt utvecklingssamarbete.  Katolska kyrkan arbetar redan aktivt med projekt som har med dessa mål att göra. Mycket bidrag har lämnats för olika projekt runt om i världen till lokala kyrkor som inte har haft effektivt mätbara indikatorer och uppföljning. I år går stiftets adventsinsamling till Caritas Sverige för att hjälpa återbyggandet av Bangladesh efter det ödesdigra monsunregnet i höstas. De globala målen och Agenda 2030 kan i detta sammanhang utgöra också ett värdefullt ramverk för att effektivisera kyrkan och stiftets internationella samarbete.  Kyrkan och stiftets samlade internationella utvecklingsprojekt kommer att bidra till att Agenda 2030 genomförs och att de globala målen kan uppnås. Det som krävs är att arbeta strategisk i synergi med globala ramverk för att nå bättre resultat. Eftersom frågor som behandlas av agenda 2030 berör alla våra medlemmar och mycket mer våra medlemmar i fattiga och utvecklingsländer förlorar kyrkan ingenting om den samarbetar med FN för att agendan ska uppnås. Samtidigt måste det sägas att vi inte behöver kasta ut barnet med badvattnet. Kyrkan kan fortfarande spela en viktig roll genom att sprida kunskapen om globala målen till sina medlemmar trots visst språk som har använts för att formulera några av dessa mål. Aspekter av dessa mål som strider mot kyrkans tro kan synliggöras och sorteras bort i implementering. Vi kommer alltid att ha de fattiga, hungriga, nakna, fångna hos oss så vi kommer aldrig att sakna möjligheter att visa kärlek och tacksamhet mot Gud. Om dessa inte finns i vår direkta omgivning finns det ca 767 miljoner människor som lever i extrem fattigdom världen över. FN:s definition av extrem fattigdom innebär att man kämpar för att överleva på mindre än 1,9 dollar om dagen, vilket motsvarar ungefär 16 svenska kronor. Trots framgångar i fattigdomsbekämpning är Afrika den världsdelen med störst andel extremt fattiga. Samtidigt kan det konstateras om man istället räknar antalet människor som lever i extrem fattigdom så bor det faktiskt fler fattiga i Indien än i hela Afrika. Som kristna är det viktigt att vi samarbetar med människor och organisationer av god vilja för att utrota extrem fattigdom i världen. FN och andra globala organisationer strävar att utrota extrem fattigdom. Mål 1 i de globala utvecklingsmålen strävar efter att ingen människa i världen ska leva i extrem fattigdom år 2030. Det kan verka ambitiöst, men det är möjligt att utrota extrem fattigdom.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.